singleconfessions

Det här är en sån där kväll när jag önskar att jag hade någon att ringa som bara kunde komma över och sova här, jag behöver närhet. Skeda. Höra andetag.

Jag borde egentligen vara riktigt van vid att sova ensam. Men jag saknar fortfarande trygheten av att ha någon som sover bredvid en.
Det finns inget mer sövande än att höra någon andas bredvid en. Glöm kk jag vill ha en skedkompis.
Fast vi alla vet ju hur svårt det är att bara sova bredvid någon av det andra könet.
Man brukar inte säga spooning leads to forking utan anledning...

Men nu ska jag trots allt göra ett sov försök. Blir några timmars sömn och skeda med kudden som gäller.

Sen jag blev singel senast för cirka 2,5 år sen så har jag helt förlorat mina dejting förmågor. 

Jag förstår inte riktigt alla dessa dolda regler och rutiner som ska följas. Jag tycks alltid göra fel. 

Men jag har på vägen lärt mig att man inte får vara för direkt, ivrig, behövande, desperat, klängig, känslig och krävande.
Men främst av allt får man aldrig kräva att den andra personen är engagerad i ett möjligt förhållande.
Finns inget som verkar skrämma killar så mycket som tanken på att det kanske, möjligen längre fram skulle kunna leda till ett seriöst förhållande.
Relationer verkar vara ungefär lika hemska som en dödsdom. En flickvän likställs med en fotboja.
Man får aldrig någonsin nämna att man i framtiden vill ha barn. Helt plötsligt kollar han på dig med en skrämd blick som att varje gång man tittar på honom studerar man hans DNA. The baby daddy seeking is on!

Förutom detta ska man även lyckas med konsten att balansera att inte se kall och reserverad ut, samt bitchig och negativ. Man får alltså inte visa för mycket intresse för då blir han rädd, men samtidigt så får man inte verka det minsta kall för då tröttnar han.

Sen finns det ett helt eget kapitel i dejting soppan om när man får smsa och ringa. När man får svara direkt och när man ska vänta. När man ska verka intresserad och när man helt enkelt bara ska total ignorera.
För mig är dejting ett riktigt mysterium som pressats ner i ett pussel där det alltid saknas bitar. Du blir aldrig klar.

Det underligaste med dejtande är när man inser att det är något som verkar försvinna, folk dejtar inte längre. Jag känner mig sjukt old school, men nu förtiden verkar det bara som att folk hookar upp på krogen eller något liknande. Ligger och sen kanske det leder till något. Det verkar så vardagligt och enkelt med ett casual sex hook-up.

Men det funkar faktiskt inte för alla, I am a committed relationship type of girl.

Jag dömer inte alls andra som inte är så, alla har olika livsstilar. Om man gillar, "relationer" utan krav, no strings attached eller one night stands go for it!

Men jag vet att det finns fler som jag som inte alls passar in i det facket. Vi som letar efter något med en lite högre grad av engagemang både emotionellt och sexuellt.

Jag passar lixom inte in i den där mallen med folk som flippar över när dom blir singlar och har en crazy ligga runt fas.
Alla tjejer sitter någon gång och jämför listan med hur många man legat med kompisarna och min ser ut som ett utdrag ur ett år i någon annans liv.
Inte för att jag inte vill ha sex utan för att jag hellre har det med någon flera gånger än det där fail moment när man går hem med någon från krogen och man får beskåda spektaklet när han är för full och knappt kan få upp den. "Jag lovar det här har aldrig hänt förut". Känns som en väl memorerad replik. Så istället för ett par pinsamma minuter med en slapptask går jag hellre hem ensam. But that's just me.

Trots misslyckade försök att hooka upp för något casual, så slutar det alltid i total katastrof.
Det är tänkt att det ska vara något roligt men slutar alltid med en bitter eftersmak (då menar jag inte bildligt talat) utan bara allmänt fel. Antingen kan inte jag släppa det eller så kan inte han, eller så får man plötsligt höra att han hade tjej. Ja, alternativen är många.

Det är sällan det går så smidigt som man ser på tv. Så jag inser mina begränsningar och försöker återgå till rötterna som förhållande tjej.
Jag förtsätter att leta efter ett förhållande men the hook-up scenario fortsätter att visa sitt fula ansikte. 
Ibland vet man att det inte ens är någon idé att börja snacka med en kille för att man vet att chansen att man får se honom gå iväg med en tjej som bara är intresserad av ett no strings attached hook up är ganska stor. 
En situation där den slampigaste vinner. Ett krig jag inte deltar i.

Det är nästan förväntat att man nu mer börjar med den fysiska delen av en relation först och sen ser om båda parter vill fortsätta. Det är lite öppet köp varning. Prova hemma först och skicka tillbaks om det inte passar. 
Det är klart det funkar i bland, men helt klart inte alltid.

Om det nu är så att man faktiskt vill lära känna personen innan man börjar ligga, så känns det som att det näst intill är omöjligt, varför ska han slösa tid på att lära känna dig för att kanske få ligga sen när det finns tusentals tjejer som mer än gärna bara ligger.
Nu tänker jag inte sitta som någon virgin mary och predika, för jag ligger också. Kanske också på första dejten om det skulle kännas rätt då. Man ska aldrig säga aldrig, för det dyker alltid upp nya situationer i livet som kan förändra ens sätt att tänka. 

Men jag tror inte riktigt på att man måste ligga med personen timmar efter att man lärt känna varandra för att försöka bygga på en stabil relation. Det känns mer som ett självmord för seriösa förhållanden.

Jag förstår faktiskt dom som bara har relationer utan några strings attached. Varför skulle man börja försöka sig på ett förhållande när man kan få allt som ingår utan att ens försöka?

Det är sällan jag stött på en kille som vet hur man snackar. En snubbe som har game. Oftast så fuckar killar upp det för sig själva redan efter första meningen. Dock verkar det endå som att deras katastrofala taktik fungerar ibland för dom slutar aldrig med den..
Ibland har tanken slagit mig, att bara skriva en bok om the do's and don'ts i raggande.
Det är riktigt illa och se en snubbe som vid första anblicken är riktigt het och så öppnar han munnen och får en att vilja springa därifrån.
Värst är dom där som inte fattar hur ointresserad man är "varför ger du så korta svar?"
Ibland vill man bara svara "fatta hinten idiot, jag vill inte prata med dig!"
Men är man det minsta otrevlig finns det en risk att man får höra något som "varför leker du fin för jag vet att du vill.."

Jag var ute för någon månad sen, min kompis pekar ut en snubbe och säger något om hur het han var.
Hon går till baren någon gång under kvällens gång och helt plötsligt står han bredvid mig och trycker sig mot mig och säger något i stil med "jag vill bara slow winda lite med dig". Turn off!
Trodde seriöst den snubben att jag skulle bli tänd av att bli uppgnuggad mot en vägg?

Det finns många frågetecken kring raggandets konster.. Jag vet faktiskt inte vad som är värst. Killarna som dror att deras skitsnack är charmigt eller dom där killarna som knappt klarar av att se en i ögonen för att dom är så blyga. Jag brukar alltid tycka att det är rätt charmigt med blyga killar, men ärligt vem orkar känna sig om en galning som jagar killen.
Blyg eller inte, just be your self, I don't bite!

Ibland fascineras jag av killar som praktiskt taget skulle kunna adressändra till närmaste nattklubb så mycket som dom är ute. Men endå dömer tjejer som är ute och festar.
"Hon är snygg, men festar för mycket."
Hur kan man tycka att en tjej inte är wifey material för att hon festar när man själv kallar sig the undisputed nightclub king.
Snacka om att kasta sten i glashus!

Grabbar väx upp!

Varit ledig alla helger under sommaren men nu var det dags att återgå till det vanliga skiftjobbandet.
Inte så kul att gå upp imorse, helt död. Men efter power nap och lite middag nu är jag tillbaka i gamet.
Ikväll blir det bio med mina ladys och kanske lite vin efter det om jag orkar. Det är ju trots allt ännu en arbetsdag imorgon.


En vin kväll i somras

Det pratas mycket om "singeltrenden", tjejer som vill leva ett "sex and the city"-liv.
Allt handlar om att göra karriär, resa och köpa egna små ettor i innerstaden.
När man läser om "singeltrenden" i olika kvällstidningar så är det alltid massa tjejer med som förklarar varför det är bra att vara singel. När man är singel kan man tydligen jobba andra arbetstider än det vanliga nio till fem.
Undra hur man argumenterar för det för alla människor som arbetar skift och är i relationer.
Eller det där med att man inte vill ha en relation efter att ha levt i "full frihet".


Då undrar jag måste man komma hem klockan 17 bara för att man lever ihop med någon?
Och vad träffar man egentligen för grottmänniskor om man tror att en relation kommer inskränka på ens frihet.

Jag läste en gång det här: "Det bästa med att vara singel och bo ensam är att jag slipper ta hänsyn till en annan människa under nästan dygnets alla timmar. Jag kan göra precis vad jag vill – utan att fråga eller informera. Jag behöver inte ens ha dåligt samvete."

Man undrar lite vad det är för killar hon pratar om? När man lever i en relation måste man kunna kommunicera och kompromissa. Nej man kanske inte kommer kunna dra på musik mitt i natten och springa runt som en galning men hur ofta gör man det engentligen...

Jag ganska trött på att vara singel, skulle inte ha något emot att träffa en man, men det är inte alltid accepterat att säga så. För som tjej ska man vara stark, oberoende och självständig. Och man får absolut inte säga att man faktiskt vill leva i ett förhållande med en man.

Många gånger glamouriserar vi singellivet, jag tror att singeltrenden är en stor bluff. Man säger att man själv valt att vara singel för att slippa säga hur gärna man faktiskt skulle vilja leva tillsammans med någon.
Att låta desperat är en dödsynd. Vi jämför oss hellre med dom flashiga tjejerna i sex & the city.
Varje gång tjejgänget drar ut på en bar runda är vi helt plötsligt som dom.

Ibland undrar jag om jag kommer vakna upp en morgon, galet desperat och skriva en kontaktannons.

Jag vill ha någon som sover bredvid mig varje natt, någon att mysa med i soffan framför tvn, någon som lagar mat till mig, eller som jag lagar mat till. Någon som man kan prata med, dygnet runt. Som man kan garva med. Som kan trösta mig. Som bara är där.

Människan är inte gjord för att leva ensam, vi är sällskapsdjur. Hur coolt än sex & the city livet kan verka.