singleconfessions

Trots att modern av alla baksmällor har förföljt mig hela dagen så har det varit en riktigt bra dag. Hängde i stadsparken i flera timmar och bara njöt av solen med tjejerna. Underbart.

Men nu är jag helt förstörd, världens spänningshuvudvärk har kickat in och jag har helt absurd bakis ångest.
Hatar när man börjar tänka och fastnar i tankarna. Gillar inte när en person lyckas påverka en.

I natt drömde jag att han hörde av sig, skickade det där smset jag väntat på. Att han kommer ändra sig, att allt kommer bli bra. Jag var glad. Sen vaknade jag och verkligheten örfilade mig.