singleconfessions

Igår pratade jag med en av mina vänner om hur det går med killarna. Jag nämnde att dagen innan hade 3 börjat skriva i samma stund på fb. Det är alltid så allt eller inget. Hennes svar blev en olycka kommer sällan ensam och precis så är det ju. Antingen är det rena ödemarken eller så hör alla av sig på en gång.
Just nu vet jag inte ens om jag har ork med killar. Känner inte för att ge mig in i något nytt nu.
Me myself and I har det ganska bra just nu.



Living in a time where love comes second & lust comes first